Stipendium till utforskning av Upplands kulturhistoria.

Stipendium till utforskning av Upplands kulturhistoria.

Stipendium till utforskning av Upplands kulturhistoria.

Utlysning av Håkan Libys stipendiefond

I samband med att Håkan Liby gick i pension som landsantikvarie vid Stiftelsen Upplandsmuseet, inrättades en stipendiefond: ”Upplands kulturhistoria, dess utforskande och bevarande”. Fonden kommer nu dela ut ett stipendium till utforskning av Upplands kulturhistoria.

Ange i ansökan vad pengarna ska användas till och motivera utifrån fondens ändamål. Ansökan kan endast göras av enskild person.
Det är önskvärt att resultatet presenteras i form av en uppsats för publicering i årsboken Uppland.

Under 2019 utlyses ett belopp på 66 100 kronor.

Ansökan: Ansökan skickas med epost till registrator@upplandsmuseet.se, senast 24 maj. Märk ansökan med Håkan Libys stipendiefond.

Upplysningar lämnas av Bent Syse, bent.syse@upplandsmuseet.se
tel 018-16 91 90

Läs mer om Knivstas historiska platser och sevärdheter

Knivstaprofil Ylva Dahlström

Knivstaprofil Ylva Dahlström

Knivstaprofil Ylva Dahlström

Ylvas bästa utflyktstips i Knivsta:

  • Utsikten över Mälaren från fornborgen på klippan(punkt 14 i sevärdhetsbroschyren)
  • Fyren vid Fyrisåns mynning, en riktig AGA-fyr, byggnadsminne som är i drift. Står på stranden vid inloppet (punkt 8 i sevärdhetsbroschyren) Läs mer om fyren här
  • När Vassunda kyrka bjuder på något musikevenemang. Brukar vara hög kvalitet, men för sällan. (punkt 25 i sevärdhetsbroschyren)
  • Läs mer om Vassunda kyrka här
  • Gå på Upplandsleden. Mer info hittar du här

Läs om alla 255:ans sevärdheter här

Vill du läsa om andra Knivstaprofiler och deras tips om Knivsta så läser du här

Vem är Ylva Dahlström?

Jag blev Uppsalabo och biolog efter studier vid Uppsala Universitet på 60-talet och jag har arbetat som lärare och som projektledare och kvalitetssäkrare inom läkemedelsindustrin, först Pharmacia och sedan på ett antal amerikanska företag.

Hur hamnade du i Knivsta?

Jag har alltid haft ett stort intresse för natur, miljövård och främjande av folkhälsan sökte en lugn och vacker plats att slå ner bopålarna på. 1994 hittade jag ut på landet, till Knivsta och Rickebasta.

Kan du berätta lite om  förening ”Gruppen för cykel- och promenadväg utmed Gamla Stockholmsvägen, väg 255, Uppsala-Vassunda”?

Mitt nya hem låg i närhet till länsväg 255, en av Upplands vackraste och kulturhistoriskt mest intressanta vägar, den gamla Riksettan mellan huvudstaden och lärdoms- och kyrkocentret Uppsala, ett rikt och vackert område men själva vägen är direkt farlig för oskyddade trafikanter vilket gör att människor, speciellt barn och äldre, tvingas till fysisk inaktivitet. Jag märkte också snabbt att det fanns en stark önskan i bygden om att göra området säkrar och mer tillgängligt för andra än bilister. Utifrån detta startade jag år 2000 den ideella, politiskt obundna intresseföreningen med mottot ”Tillgänglighet och trygg framkomlighet för alla utan bilåkande”.

Hur arbetar ni i föreningen?

Vår förening har nu under över 18 år jobbat med opinionsarbete: otaliga telefonsamtal och skrivelser till politiker, tjänstemän inom kommuner, regionen, Trafikverket, Länsstyrelsen, hållit föredrag, propagerat på möten, samlat över 4000 namnunderskrifter, skrivit en sevärdhets- och besöksmålsbroschyr, gjort en hemsida www.cykelvag255-nu.se, där vi berättar om vår verksamhet, initierat kandidatarbeten för studenter på institutionen för Stad &Land, SLU, drivit ett Upplandsbygd Leader-projekt, en förstudie, inklusive enkät, ”Hälsans Väg-tillgänglighet för alla”, med hjälp av Upplandsstiftelsen och Ramböll Sverige AB, knutit kontakter med andra föreningar, kyrkan, byalag, privatpersoner etc. Jag har en hel bokhylla fylld med dokumentation från arbetet.

Vilka framgångar har ni nått?

Ett första steg mot målet skedde 2015 då Knivsta och Uppsala kommuner kom med en ”Avsiktsförklaring” gällande cykelväg. Ett nästa steg togs i och med bygget av den tre km långa G/C-vägen utmed väg 1046, mellan Knivsta tätort och Vassunda.

Och nu, hösten 2018 kom det glädjande beslutet från Region Uppsala: G/C-vägen är inlagd i genomförandeplanen för infrastruktursatsningar 2019-2025 och kommer att betalas med en del statliga medel och en del från kommunen.
Vilken glädje! Äntligen !

Vårt viktigaste resultat är att människor får möjlighet att ta sig fram på ett tryggt sätt till olika verksamheter, utan bilåkande, och samtidigt få motion, rekreation, och uppleva ett enastående vackert landskap med stora kulturhistoriska värden. Få gång- och cykelvägsprojekt kan uppvisa en så mångfacetterad allmännyttig funktion, vill jag påstå.

Vi lägger dock inte ner vår förening än, utan fortsätter aktiviteter till G/C-vägen är byggd!

Carl Milles – Laggasonens barndom

Carl Milles – Laggasonens barndom

Carl Milles - Laggasonens barndom

Svensk skulptör född i Lagga utanför Knivsta

Ängeln vid Lagga kyrka

Vid Lagga kyrka finner du en skulptur som får många förbipasserande att haja till då där lite oväntat står en typisk Carl Millesängel.

Ängeln har dock sin förklaring eftersom Carl Milles föddes på Örby gård i Lagga socken i Knivsta år 1875. Han föddes dock med efternamnet Andersson och var son till Valborg och Emil Andersson. Emil var officer och kallades Mille. Resten går att ana

Carl Milles mors grav

Carl Milles mamma

Ängeln vid Lagga kyrka är placerad vid Lagga kyrka till minne av modern. Valborg dog i barnsäng då lille Carl bara var fyra år. Ängeln står på en hög stenpelare, vänd med sin flöjt mot moderns grav, ständigt vakande över henne.
Carl Milles ängel ©Millesgården

Carl Milles barndom i Lagga

Carl beskrivs som barn som en drömmare med konstnärliga och intellektuella intressen, men skolan verkar inte ha passat hans sätt och hans skolgång var kantad av problem vilket ledde till att Carl slutade skolan tidigt och sattes i snickarlära hos Carl August Thärnström som var god vän med Carls far Emil och och arbetsledare på gården.

Thärnström var uppfinnare och byggmästare med ansvar både för byggnation och inredning. Det skiljde 24 år på de båda Carl men en vänskap växte fram ur de snidade leksaker Carl August gjorde åt Carl och hans syskon, vidare till hur Carl August introducerade lille Carl för skulptering och modellering samt lärde honom grunderna. Vänskapen bestod även då Milles blivit en värlsdsberömd konstnär. Efter en tid fick Carl börja i kvällsundervisningen på Tekniska skolan i Stockholm där han senare även blev dagelev.

Faderns plan var att Carl skulle utbildas till sjukgymnast i Chile men ett stipendium ifrån Slöjdföreningen på 200 kronor öppnade dock vägen för Carl att följa sitt eget hjärta och resa till Paris för vidare utbildning inom konsten istället. Det var i Paris han bytte sitt efternamn till Milles då det passade franskan bättre än Andersson.

Lagga kyrka Milles ängel

Milles lämnar Lagga

I och med Parisflytten lämnade Carl Milles sin hembygd Lagga men hans stora genombrott som skulptör skedde i närheten då det räknas ifrån uppdraget att skapa Sten Sturemonumentet i Uppsala vilket invigdes 1925. För att hedra sin förste läromästare fick Carl August Thärnström stå modell för en av figurerena i detta monument, han gestaltar krigaren med armborst och under skapandet av denna figur bodde Thärnström en tid hos konstnären. Carl August Thärnströms ättlingar finns fortfarande kvar i bygden. Curt och Ann-Stin Thärnström driver idag Marma Gård i Lagga.

Står du på en hög punkt i Lagga och sträcker ordentligt på dig kan du kanske, eventuellt skymta Sten Sturemonumentet där borta på andra siden åkrarna, på Kronåsen i Uppsala. Laggasonen, Carl Milles verk.

Information hämtad ifrån:

Bygden

UNT 1916-12-06, s.22

W Carl E Milles, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9354, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulf Abel), hämtad 2017-05-05

https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Milles

Fotografier av Carl Milles verk ©Millesgården

Carl Millesängeln

Vallbyåsen – historia, fornminnen och vandring

Vallbyåsen – historia, fornminnen och vandring

Vallbyåsen – historia, fornminnen och vandring

Vallbyåsen, vacker natur och behaglig vandring

Vallbyåsen, en dryg mil öster om Knivsta centralort, utgör en 5 km lång vandringsled i vacker kulturbygd, mitt bland fornlämningar i vacker hagmark längs åsen via Hönsgärde och Broborg. Vallbyåsen nyttjades under brons- och järnålder som gravfält och du ser tydligt flera av de över 300 gravsättningar när du promenerar längs åsen. På toppen reste järnåldersmänniskorna som då bebodde platsen stora stenblock – bautastenar, men varför de för drygt 2 500 år sedan släpade upp stenblock på åsen är fortfarande oklart och kommer kanske så förbli. Stenarna är dock imponerande än i dag och utgör fortfarande gränsen mellan Östuna och Långhundra socken.

De som är begravda på åsen har varit bosatta i närheten, troligen på sluttningarna ner mot den gamla sjön. De har säkerligen varit bönder och främst livnärt sig på åkerbruk och boskapsskötsel men även handel var troligen förekommande då platsen vid den tiden var trafikerad via Långhundraleden där fartyg på väg mellan havet och Gamla Uppsala frekvent passerade.

Längs med vandringsleden finns informationstavlor som berättar både om kulturen, historien och nutid.

Vallbyåsen

P-plats Vallbyåsen

Vägbeskrivning

Vägbeskrivning ifrån Knivsta:

  • med bil: Tag väg 77 mot Norrtälje, efter 11 km, innan Lilla Vallby finns P-platser på vänster sida med informationstavlor för området. För att nå Vallbyåsen måste du gå över vägen och påbörja din vandring. Ifrån denna P-plats har du en trevlig vandring till Broborg, Grimsahögen och Trefaldighetskällan åt andra hållet. Stigarna är markerade
  • med buss: ta buss 677 mot Norrtälje som avgår från bussterminalen vid Cirkel K, 2 km från Knivsta centrum. Gå av vid hållplats Lilla Vallby.
  • Service: Markerade stigar

 

Gullhögen i Husby-Långhundra

Gullhögen i Husby-Långhundra

Gullhögen i Husby-Långhundra

I området Vackerberga i Husby Långhundra finns flera gravfält och därtill flera ensamliggande stensättningar samt en runsten. På ett av dessa gravfält finns en hög, ”Gullhögen” eller Gulldens hög som den också kallas. Under 1988 till 1993 genomfördes utgrävningar på platsen. Utgrävningarna var en del av undervisningen i laborativ fältarkeologi.

Högen visade sig innehålla en brandgrav som var vanliga i den nordiska forntiden. Den döde brändes då antingen i ett bål som sedan täcktes, eller så placerades askan med sot och brandrester efter den döde. Många av de gravhögar och kungshögar som finns i vår omgivning är brandgravar.

Gravhögar var populärt från yngre stenåldern till vikingatiden och större gravhögar antas till största delen vara begravda stormän eller kungar. Högen som är uppbyggd av grästorv blandad med linser av träkol med ett kärnröse av större stenar restes under yngre vikingatid över en man som fick med sig ett svärd  en kvinna samt ett flertal djur, båda personerna var kremerade.

I högens botten visade sig finnas en äldre grav  från yngre romersk järnålder omkring 300 e. Kristus med en person som bl.a fick som gravgåva en dyrbar glasbägare.

Under denna grav påträffades ytterligare en grav denna gång från tiden före K. Även de döda i dessa båda gravar var kremerade.

Förutom storhögen består gravfältet av åtta runda stensättningar och en kvadratisk stensättning.
Läs mer om Gullhögen på Knivstas Historia

Gullhögen Husby Långhundra

Vägbeskrivning

Koordinater N 59° 44′ 42,98″, E 18° 2′ 0,45″

Fler sevärdheter i Knivsta hittar du här