På väg 255 – en historisk resa

På väg 255 – en historisk resa

På väg 255 – en historisk resa

Sevärdheter – natur och kulturupplevelser längs vägen

Den ideella föreningen ”Gruppen för cykel- och promenadväg utmed gamla Stockholmsvägen, väg 255” har sammanställt listan med de sevärdheter, natur och kulturupplevelser du inte får missa!
(Klicka på länkarna så kommer du till föreningens hemsida)

1.) Sävja – Carl von Linnés egen ”retreat”
Det var en gång en man, som lärde sig älska växter, djur och stenar…
Han köpte sig två gårdar. Hammarby och Sävja 1758. På Hammarby arbetade han och tog emot besökare.
Men på Sävja drog han sig tillbaka för att i lugn och ro få umgås med sitt gårdsfolk och gå upp på sin kammare och känna sig som student.

2.) Sävja kyrka
Granne med Linnés gård ligger den röda Sävja kyrka och församlingsgården som byggdes 1984 i en av Uppsalas nyare stadsdelar.
Den ritades av arkitekterna Helena Tallius Myhrman och Magnus Myhrman.

3.) Naturreservatet Nåntuna Lund
Nåntuna lund är lite av en stadsnära oas. I det lilla reservatet Nåntuna lund på Fyrisåns östra sida skapar hassel och ek en rogivande och idyllisk stämning. Tidigt på våren täcks marken av vitsippor, som senare avlöses av andra blommande örter. Här hittas också några av länets största och äldsta jätteekar.
I det nordöstra hörnet av reservatet finns ett närmare tvåtusen år gammalt gravfält. Några av gravarna är markerade med stående bautastenar, andra är trekantiga, runda eller fyrkantiga till formen. Nåntuna lund ingick i Linnés återkommande exkursioner till Danmarks socken på 1760-talet.

4.) Naturreservatet Norra Lunsen
Det är ett stort vilt skogsområde med ett nät av kilometerlånga stigar. Snörika vintrar spårar man även skidleder genom området.
Området har sitt namn efter torpet Lunsen, beläget ungefär mitt i området. Torpet hörde på 1800-talet till Berga by i Danmarks socken. Jan Persson från Danmarksby var den siste torparen som fram till 1880 brukade litet jord, hade kor och höns här. Torpet revs 1881-82. Det nuvarande torpet byggdes i ursprunglig stil 1987 en bit från den gamla stengrunden och numera är Lunsentorpet i friluftslivets tjänst som fin rast- och övernattningsstuga.

5.) Flottsund
Här skär Fyrisån genom Uppsalaåsen och rinner ut i Mälarviken Ekoln. För 2000 år sedan var delar av Uppland fortfarande vattentäckt. De delar som nu ligger över 10 m-höjdkurvan stack upp som öar kringgärdade av vattenvägar. Lunsenplatån var en sådan stor ö.
Under 1500-talet fanns här färja och på 1600 och 1700-talen enklare flytbroar. Under 1800-talet var ångbåtstrafiken livlig till Uppsala och gästgiveri och krogar fanns här vid Flottsund.

6.) Gränsstenen vid åmynningen
Några hundra meter söderut från Flottsund in på grusvägen mot Kungshamns gård ligger ett litet rött torp. I trädgården står en länsgränssten rest 1746 av landshövdingen i Stockholms län sjöofficeren Theodor Ankarcrona. Han började som löjtnant och avancerade därefter snabbt i graderna. 1715 räddade han Karl XII från att bli instängd i Stralsund 1715.  Som tack för detta dåd gjordes han till kommendör vid huvudflottan i Karlskrona och adlades till ”Ankarcrona”. 1743 blev han utsedd till landshövding över Stockholms län. Detta ämbete hade han inne till sin död 1750.

7.) Milstenen sydöst om Flottsund, på väg 255s östra sida
Milstenar är vägmärken för att ange hel, halv eller kvartsmil och upprättades vid uppmätning av vägarna i samband med anordnandet av skjuts- och gästgiveriverksamheten med början på 1600-talet. En tidig och välbehövlig infrastrukturåtgärd ! De äldsta milstenarna funna är från mitten av 1600-talet. En gammal svensk mil var 10 688 m. Ansvaret för upprättandet hade landshövdingen.

8.) Flottsunds fyr – byggnadsminne
Fyren står vid inloppet till Fyrisån från Ekoln och är en AGA-Dahlén i originalskick. Gustaf Dahlén var konstruktören och uppfinnaren bakom den automatiska fyren. Så vitt känt är det här den enda bevarade fyr som fortfarande fungerar på ursprungssättet.
På 1980-talet hade navigationstekniken sprungit ifrån Flottsunds fyr. Den var släckt och höll på att förfalla. Men projektet Årike Fyris återupptäckte den och kommunen rustade fyren – och tände den. Nu lyser den dygnet runt, från april till oktober.

9.) Kungshamns gård och Dragontorpet
Gården Kungshamn vid Fyrisåns mynning ca en kilometer söder om Flottsund hette från början Flottsunds gård. Kanske 1700-talets ägare inspirerades till namnbytet av fornfynd och sägner om att forntidens sveakungar brukade slå läger vid denna hamnplats. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes under 1740-talet i karolinerstil av Carl-Gustaf Bielke. Gården har varit s.k. rusthåll dvs. underhöll en soldat till häst, en dragon.

10) Kungseken
På sluttningen ner mot Flottsund kan man från väg 255 se resterna av den jättelika ca 700-800 år gamla ”Kungseken”. Här har enligt sägnen Gustaf Vasa rastat och Erik XIV stannat till på flykt efter sturemorden. Eken lär vara förebild till Sparbankens logo ”Spareken”. En ny ek är planterad vid sidan av den gamla.

11.) Fredrikslunds gård – Morga Hage
Av Övre Morga by skapades på 1700-talet Fredrikslunds egendom. Nuvarande huvudbyggnad är från 1899. En promenad från Kungshamn söderut genom Fredrikslund till området där Morga by en gång låg visar upp en omväxlande, vacker, kuperad mälarnatur: Uppsalaåsens böljande höjder och sänkor, tallskog, lövhagar, lundar, sandstränder och klippstränder, lämpliga för bad. Här växer hassel, alm, ask, ek, rönn, nypon, måbär, täta mattor av blå- och vitsippor på våren och här finns gravfält från järnålder.

12.) Djupviksvillan och Djupvikstorpet
Söder om Kungshamn på väg mot Ekolns strand ligger Djupviksvillan som disponeras av Uppsalascouterna Wasakåren och ca 300 m därifrån Djupvikstorpet som arrenderas privat.

13.) Potatis och jordgubbar vid Fredrikslund
Gården Fredrikslund arrenderas och håller betesdjur. Där hagmarkerna betas och inte tillåts växa igen, kan en rik markflora överleva bl.a. vitsippor, gullvivor, nunneört, midsommarblomster, tjärblomster, brudbröd, lundkovall, skogsklöver, ängshavre, storrams, desmeknopp. Sandblandade, bördiga jordar som tillsammans med bevattning ger förutsättningar till fin potatis- och jordgubbsodling.

14.) Fornborg – utsiktsplats
Söder om Morga hage är Ekolns strand hög, brant, och klippig. Här ligger rester av en fornborg. Här har man vid utsikt över mälarvikens vatten och sjöfarare. Fornborgar tillkom under tiden 400-1000 e. Kr., dvs. yngre järnålder, och tjänade som utkiksplatser och tillflyktsorter i ofärdstider.

15.) Lunsenskogen sydöst om Morga på väg 255s östra sida
Här finns många stigar att vandra på och här kan man uppleva riktigt fridfull skog, plocka svamp och bär. Möta fåglar som kungsfågel, talltita, svartmes, större hackspett, spillkråka, rödvingetrast, taltrast, dubbeltrast, trädpiplärka, bofink, korp. Här finns flera mossar med stilla vattenspeglar, sumpskog med al, gran, tall, björk, mossor, ormbunkar, ängsull, starr, älggräs. Här kan man få höra tranor, kricka, enkelbeckasin, orre, järpe och träffa älg, rådjur, räv, grävling, hare, mink och kanske lodjur.

16.) Alsike gamla by – nuvarande Krusenberg intill väg 255
Här låg ett av de många skjutshåll och gästgiverier där de vägfarande mellan Stockholm och Uppsala kunde vila och äta. På denna vägsträckning har människor rest och rastat sedan 1500-talet då landsvägsnätet förbättrades och det blev tryggare att resa till lands. Här färdades historiskt välkända personligheter som t.ex. Linné, som i området upptäckte och namngav år 1743 en speciell klöverart, Alsikeklöver, Erik XIV, Axel Oxenstierna, drottning Kristina, och Erik Gustaf Geijer, som hade sommarboende i den norra av Krusenbergs herrgårdsflyglar.

17.) Milstenen mittemot gamla gästgiveriet
Milstenen är en halvmilsten och är märkt med Gustaf IIIs namnchiffer och J J Gyllenborg, landshöfding. Jacob Johan Gyllenborg var landshövding i Stockholms län 1770–1778.

18.) Fattigbössan vid vägkanten
Vid vägkanten mitt emot det förutvarande gästgiveriet på andra sidan väg 255 står en s.k. fattigbössa. I denna förvarades de almosor som bygdens folk och förbifarande kunde bidra med till socknens gamla och fattiga. Alsike by fick sin första fattigbössa 1669. Den man nu kan se tillverkades i slutet av 1800-talet och har fina smidesarbeten. Överst sitter en liten flöjel med årtalet 1903. På skylten står det: ”Alsike Församlings Fattigbössa Saliga äro de barmhärtige, ty dem skall ske barmhärtighet” och på en modern skylt under: ”Alsike kyrka och församling”. Än i dag kan man lägga i en slant, men då går den till kyrkans verksamhet.

19.) Krusenbergs herrgård
En slottsliknande byggnad i sten ritad av Nicodemus Tessin d.ä. uppfördes här på 1640-talet som bostad till Axel Oxenstiernas dotter Catarina och hennes make Johan Cruus. Axel Oxienstierna var ofta gäst här på sina resor mellan Stockholm och Uppsala och kopplade av från sitt arbete som rikskansler och ledare av drottning Kristinas förmyndarregering. Det sägs att han på äldre dagar fann nöje i att bara sitta stilla och lugnt meta i en av karpdammarna i trädgården. År 1716 brann herrgården ner till grunden. Den södra flygeln byggdes först upp igen under 1700-talets första hälft, sedan den norra på 1780-talet och slutligen stod nuvarande huvudbyggnad färdig 1802, ett gult sengustavianskt tvåvånings trähus med extra fint virke från Finland. Troligtvis fungerade den södra flygeln som enda bostad för ägarna till norra flygeln byggdes och när sedan huvudbyggnaden färdigställdes lät man norra flygelns sengustavianska inredning vara ifred. Följden är att här har vi ett genuint, sparat prov på en av de vackraste gustavianska miljöerna i Sverige.

20.) Krusenbergs omgivningar
Innan man kommer fram till början av alléen vid de röda ladugårdsbyggnaderna finns en informationstavla och karta ”Krusenberg – ett landskap som berättar” som markägaren SLU satt upp och där SLU ger en beskrivning av landskapet och tips om en promenadrunda.

21.) Alsike kyrka
Kyrkan är byggd i slutet av 1200-talet. De två senaste restaureringarna, 1858–60 och 1910–11, sätter nu sin prägel på kyrkans utseende. Kyrkan bildar, med de tillbyggda korsarmarna mot norr och söder, formen av ett kors. Dekorationsmålning¬arna i kyrkans inre, gjorda av konstnären Filip Månsson, tillkom 1910–11, liksom korfönstret i glasmosaik och fönstrens blyinfattade glas. Allt i typisk jugendstil. Enstaka bevarade kalkmålningar från 1400-talet finns t.ex. över dörren till sakristian och på södra långväggen.
Utanför ingången till kyrkan står en 1,9 m hög runsten som hittades 1947 vid grundförstärkningsarbeten. Den låg under dörren till vapenhuset.

22.) Båtgravarna i Tuna
Ortnamnet Tuna anses tyda på en inhägnad kult- och samlingsplats för traktens folk sedan urminnestid. Här i Tuna by, Alsike, upptäcktes år 1893 s.k. båtgravar. I början på 1930-talet grävdes de ut av prof. Hjalmar Stolpe och T.J. Arne som publicerade ”Das Bootgräberfeld von Tuna in Alsike” 1934. Liknande båtgravsfynd från tiden 550-ca 800, alltså yngre järnålder, finner man vid Ultuna, Gamla Uppsala prästgård, Valsgärde och Vendel i Uppland. Här i Tuna hittade man 10 stycken i marken nedsatta båtar av 8-12 m längd. Fyndmaterialet var mycket rikt, eftersom det inte var fråga om brandgravar.

23.) Naturreservatet Rickebasta alkärr – säregen, ovanlig vegetation
Någon kilometer in på Rickebasta- Hagelstenavägen och söder om Alsike prästgård ligger ett ca 600 m långt och ca 200 m brett sumpskogsområde i en svacka.
Här inne i ett ständigt skymningsljus, bland de mörka vattenytorna och den frodiga växtligheten får man intryck av att befinna sig i ett tropiskt mangroveträsk. Kanske inte den mest tilltalande utflyktsmiljön, men mycket originell och sevärd. På våren hörs trastar och näktergalen här och på avstånd i skogsbrynet susar morkullan förbi.

24.) Vassunda – Edeby
Ortnamnet Vassunda är belagt från 1288, Wazsundum, och anses betyda vadstället i sundet mellan Garnsviken och Ekoln. Edeby anses betyda en hög landtröskel, där båtarna måste dras till nästa vattenled. Som annex till Vassunda gamla prästgård ligger Helms antikvitetshandel.

25.) Vassunda kyrka
Kyrkan byggdes på 1200-talet. Runt äldre delen av kyrkogården löper en bogårdsmur. I söder öppnar sig i en så kallad stiglucka, ett vitrappat litet ingångshus, byggt på 1400-talet. På 1400-talets mitt tillkom också tornet, valv och kalkmålningar. Kyrkan förlängdes med ett tresidigt kor 1696.

Den ideellt politiskt obundna föreningen ”Gruppen för cykel- och promenadväg utmed Gamla Stockholmsvägen, väg 255” arbetar för att en gång/cykelväg, HÄLSANS VÄG, skall byggas i anslutning till länsväg 255.

Läs mer på: www.cykelvag255-nu.se

Den ideellt politiskt obundna föreningen ”Gruppen för cykel- och promenadväg utmed Gamla Stockholmsvägen, väg 255” arbetar för att en gång/cykelväg, HÄLSANS VÄG, skall byggas i anslutning till länsväg 255.
Föreningen har också gjort en broschyr om sevärdheter och naturupplevelser längs med 255-an. Den kan du ladda ner här:
Elljusspår

Elljusspår

Elljusspår

Knivsta elljusspår ligger mitt emellan Knivsta och Alsike tätort. Det finns 4,3 km belysta spår och cirka 2 km dagspår. Man kan aktivera belysningen mellan skymning och kl 22.00. Den lyser då i 40 minuter.

Mer information om spåret finns vid starten. Den ligger vid parkeringen, som man når från Boängsvägen.

I anslutning till parkeringen finns även en bod där man kan valla sina skidor. Den är öppen och uppvärmd under vintersäsongen.

Elljusspåret sköts av Vassunda IF

Söker du flera aktiviteter i Knivsta? Här finns tex utegym, hinderbana, MTB och BMX-bana eller kanske du är intresserad av att spela golf?
Läs mer här

Knivsta elljusspår

Valloxen – en cykeltur i herrgårdsmiljö

Valloxen – en cykeltur i herrgårdsmiljö

Valloxen - en cykeltur i herrgårdsmiljö

Här kan du få en upplevelse och försmak av Knivsta digitalt.

Härlig natur runt och på sjön Valloxen

Oavsett om du är ute efter ett svalkande dopp, en uppfriskande promenad eller en skridskotur så är området kring och på Valloxen ett härligt utflyktsmål. Här finns flera badplatser, bland annat Särstabadet i anslutning till Knivsta tätort, och Brunnbybadet beläget strax öster om E4:an. Från Särstabadet till Kölängen kan du vandra längs med den fina strandpromenaden.

Fisket är fritt för allmänheten i sjöns sydvästra vik. På vintern är det populärt att använda sjön för att åka skridskor och pimpla fisk, en skridskobana brukar plogas på Valloxens västra del.

Cykeltur runt Valloxen

I vissas mening ligger Upplands vackraste cykelrunda just i Knivsta, nämligen runt Valloxen. På detta vis kan du njuta av sjön från det omgivande natursköna herrgårdslandskapet, som består av en mosaik av värdefulla ädellövskogar och beteshagar som det vidsträckta beteslandskapet vid Vallox-Säby. Brunnbybadet är ett bra utgångsläge, se nedan och hela turen är cirka 16 km.

Mål – Rastplatser

Särstabadet
Särstabadet i Knivsta

Service och övriga upplysningar:

Bryggor, hopptorn, toalett, parkeringsplats och grillplats.
På sommartid är serveringen med toaletter, servering och minigolfbanor öppen.

Kölängen – Pepparkaksudden

Kölängen är ett populärt strövområde med vackra ekbackar och öppen åkermark som genomkorsas av många stigar. Runt åkermarken finns en lövskog med en mångfald av växter och djur. Bland grova aspar, gamla ekar och hassel strövar du runt och kan njuta av fåglars sång och asplövens sus. Ner mot Valloxen växer stora alar och följer du strandpromenade mot Särstabadet passerar du en liten udde, Pepparkaksudden, med utblick mot sjön.

Service och övriga upplysningar:
Parkering vid brukshundklubben, stigar i skogen norr om det öppna fältet men det finns inga stigssystem eller skyltar.

Brunnbybadet

Brunnbybadet

Brunnbybadet ligger längs med väg 77, cirka tre km från Knivsta. Här kan du bada sommartid, eller åka skriskor vintertid. Från badet kan du ta en promenad på den gamla vägen som leder dig ut i det natursköna herrgårdslandskapet bestående av ädellövskogar och beteshagar, samt fornlämningar.

Service och övriga upplysningar:

Bryggor, tillgänglig torrtoalett och parkeringsplats.

Brunnbybadet

Brunnbybadet

Picknickplats

Picknickplats

Vackra hagar

Vackra hagar

Pepparkaksudden

Pepparkaksudden

Särstabadet

Särstabadet

Fiske i Knivsta

Fiske i Knivsta

Fiske i Knvsta

Knivsta erbjuder fantastiska möjligheter till fiske året runt! Vår del av Mälaren är bland annat vida känd för sitt fina gös- och gäddfiske.

Knivsta ligger i Uppsala län som erbjuder fantastiska möjligheter till fiske året runt. Vår del av Mälaren är vida känd för sitt fina gös- och gäddfiske. Länets sjöar bjuder på ett varierat fiske efter abborre, gädda och karpfisk. För den som vill fiska efter regnbåge och öring finns goda möjligheter till put-and-take-fiske i flera av länets vackra skogssjöar.

Upplandskusten, med sin varierande natur i form av skyddade vikar, klippor, skär och hav, lockar med fiske efter bland annat havsöring, gädda och abborre.

Meta från allmänna bryggor
Om fisket är upplåtet så är det tillåtet att meta från allmänna bryggor om inget annat är angivet. Valloxen provfiskades sommaren 1992 och då fångades 10 olika fiskarter mört, abborre, braxen, benlöja, björkna, gärs, gös, sarv, gädda och ruda. Analyser gjordes på gös, gädda och abborre och bedömdes vara av mycket god kvalitet.

Valloxen
På västra sidan av den långsmala viken närmast Knivsta tätort är spöfiske fritt för allmänheten i kommunens vatten. Det sträcker sig från Kölängen ned till vattnet nedanför Gula villan.
Lämplig parkering och utgångspunkt är Särstabadet. Landfiske är möjligt. Vintertid är Valloxen en bra pimpelsjö.

Mälaren
Fiske med handredskap är helt fritt i Mälaren, som särskilt är känd för sitt gösfiske. Fiske får bedrivas av alla med metspö, spinnspö och liknande redskap med lina med max tio krokar. Fiskemetoden får inte vara angeldonsfiske eller kräva användande av båt, exempelvis dragrodd eller trolling. Ålfiskeförbud gäller.

Ekoln
Den stora Mälarviken Ekoln har ett bra fiske efter abborre. Här finns chans på fisk runt kilot och ofta gott om hygglig matfisk. Fjärden är ganska djup och har inte många grynnor men de stora djupskillnaderna gör att det går att hitta abborre under de flesta förhållanden.
De branter som finns och djupare områden sommartid, ger då och då riktigt grov fisk som gös och asp.

Sportfiska gärna men varsamt!
Sportfiske är en fantastisk fritidssysselsättning som alla boende runt Mälaren kan njuta av på nära håll. Det fria handredskapsfisket ger oss möjlighet att fiska med spö men ger oss också ett stort ansvar att vårda naturen och fiskbestånden. I Ekoln är gösen en mycket attraktiv fångst. Gösbeståndet är här fortfarande starkt vilket vi måste värna om. Beståndet i just Ekoln är genetiskt unikt och skiljer sig från gös i andra delar av Mälaren.

Begränsningar i det fria handredskapsfisket
Fiske med handredskap i Ekoln och övriga Mälaren är inte helt fritt utan regleras i Fiskelagen som säger följande om det fria handredskapsfisket:

  • Spinnfiske, flugfiske, pimpelfiske och mete är tillåtet
  • Fiskeredskapet får ej ha mer än 10 krokar
  • Fiskemetoden får ej kräva båt
    (trolling eller dragrodd är INTE tillåtet)

Läs mer om fiske i Uppsala län i Fiskeguiden på länsstyrelsens webbplats.
Webb: www.lansstyrelsen.se/uppsala

Knivsta erbjuder fantastiska möjligheter till fiske året runt!

Knivsta Sportfiskeklubb

Knivsta Sportfiskeklubb är en fiskeklubb för fiskeintresserade personer framför allt i Knivsta och vi jobbar för att öka intresset för fiske framför allt bland ungdomar.

Du kan få tips, tankar och idéer om fiske.

Medlemskapet kostar 50 kr om året och 20 kr för ungdomar (under 20 år) enklast skickas pengarna via swish 0707813419 och skriv ert namn och mejladress i meddelande.

Kontakta Joel Nejdling för mer information på tel. 070-781 34 19

Ekoln

Ekoln, Mälaren

Valloxen

Valloxen, Knivsta

Väsby Kvarn Lagga

Väsby Kvarn Lagga

Väsby Kvarn Lagga

Lagga Kvarns historia

Kvarnen byggdes 1876 åt Johan Eriksson som var arrendator på Väsby gård och som blev den förste mjölnaren.
År 1914 övertogs kvarnen av August Karlsson som även var smed. Han bodde med sin hustru Anna i Kvarnstugan som flyttats hit från Säby 1904. Den siste mjölnaren, Birger Jansson, köpte kvarnen 1930 och drev verksamheten fram till 1946.

Kvarnen, som är en så kallad hättkvarn där segel spänns på vingarna vid malning, byggdes 1876 åt mjölnare Johan Eriksson. När verksamheten lades ner 1946 såldes kvarnen till två Enköpingsbor som tänkte flytta den till Enköping och göra ett kafé i den. Men Laggaborna ville ha kvarnen kvar. De bildade en hembygdsförening som med insamlade pengar samt stöd från Länstyrelsen och Riksantikvarieämbetet kunde köpa kvarnen.

Inne i Väsby Kvarn har man utsikt över Uppsalaslätten. Här gick en vattenväg under järnåldern. Den kallades Långhundraleden och var en viktig vattenled mellan Östersjön och det inre av Uppland. Numera finns det bara en liten å som heter Storån kvar av denna vattenled.

Kring kvarnen finns också flera äldre byggnader och en del museisamlingar från Laggabygden. Nu är kvarnen en symbol för Lagga och här bedriver hembygdsföreningen museiverksamhet.

Lagga Kvarn Idag

Varje år i augusti arrangerar hembygdsföreningen Laggabygden “Kvarnens dag” med marknad på kvarnbacken.
Denna dag öppnas smedjan åter och i kvarnen får du möjlighet att se Lagga kvarn i bruk igen då vete från Laggas åkrar mals i kvarnen med de nya vingarna och köp riktigt stenmalt Laggamjöl. Denna dag bör du ta med ditt instrument och spela tillsammans med Lagga spelmän!

På vintern, runt jultid njuter, förbipasserande av Lagga kvarns ljusprydda vingar vilka syns vidsträckt över åkrarna.

Vägbeskrivning
 

Från E4: Tag avfart 187 mot Almunge Edsbro. Tag första höger mot Danmarks kyrka. Håll höger förbi kyrkan. Viadukt under motorvägen. Vid nästa vägskäl (med stopp-skylt) tag vänster. Passera byn Berga. Viadukt under motorvägen. Passera avfart mot Linnés Hammarby. Tag nästa vänster mot “Lagga 3”. I andra änden av fälten ser du väderkvarnen och Väsby Galleri.

Med buss: På vardagar stannar buss 186 precis utanför Galleri Väsby33. Hållplats: “Väsby (Knivsta)”.
OBS! På lördagar och söndagar tar man lämpligen buss 102 och stiger av vid hållplatsen “Lagga vägskäl”. Därifrån ser man galleriet nedanför väderkvarnen, c:a 1 km bort.
För tidtabell, se www.ul.se

 

Väsby Kvarn i Lagga